Här kan du läsa några av huvuddragen i PWC:s rapport och de politiska samtal som beslutet grundar sig på.
Kunskapsresultat
Vi har sedan ett antal år en pågående negativ trend med sämre kunskapsresultat i kommunen och vi vet med säkerhet är att vi inte kan fortsätta som vi gör i dag. Kommunen har som huvudman ett ansvar för att bryta den negativa resultatutvecklingen i kommunens skolor.
Våra skolor/Skolan som lärmiljö
Det är trångt på våra skolor och många är i dåligt skick och behöver renoveras eller byggas om. I något fall kommer det, utöver en ny 7-9 skola i centralorten, krävas att vi river och bygger nytt. Med det stora antal skolenheter i varierande storlek som finns i kommunen är det svårt att driva en rationell verksamhet och samtidigt fördela resurserna så att de kommer alla till godo. Detta missgynnar främst de elever som är i behov av stöd eller mer stimulans så att de kan få mer och likvärdig hjälp på alla skolor. Samtidigt är skolan inte bara en byggnad utan i första hand en miljö för att stimulera lärande. Skolan är en lärmiljö.
Kommunen har som huvudman utöver standarden på våra skolbyggnader även ett ansvar att använda de resurser som finns på bästa sätt för att skapa bra och likvärdiga lärmiljöer för både elever och lärare.
Elevhälsan
Eleverna har förutom rätt till en likvärdig utbildning, en fungerande tillgång till lärare, rätt till elevhälsa. Den faktiska tillgången i vår kommun varierar, där elever på väldigt små skolor kanske inte har tillgång till exempelvis en kurator mer än en gång i veckan, medan elever på en stor skola har en kurator på plats varje dag. Det är i dag svårt att kunna upprätthålla en likvärdig elevhälsa som kan vara närvarande och arbeta främjande och förebyggande med elever och personal med dagens skolorganisation.
Kommunen har som huvudman ett ansvar att skapa en bra och likvärdig elevhälsa för alla elever, oavsett vilken skola man går i.
En sårbar organisation
Skolorganisationen är ”spretig” och innehåller både stora och små skolor. Antalet elever varierar mellan cirka 30 till drygt 500. Med den skolorganisation vi nu har är det svårt att uppnå en likvärdig skola, inte minst på grund av svårigheten att möta de kompetensbehov som finns i form av pedagoger och ledning. Sårbarheten är hög på vissa skolor vid exempelvis sjukdom eller då personal byter arbetsplats. Skolornas förutsättningar att ha en bredd i kompetenser för att möta rekryteringsutmaningar och finna arbetsformer som minimerar sårbarhet är en allt för stor utmaning. Förutsättningarna för en likvärdig och väl fungerande skola för eleverna, lärare och ledare med dagens skolorganisation är inte goda.
Kommunen har som huvudman ett ansvar för att den struktur skolan organiseras runt gynnar förutsättningarna för likvärdighet i kompetensen hos lärarkåren på våra skolor och minskar deras sårbarhet, samtidigt som det skapas en attraktiv, stimulerande och utvecklande arbetsplats för såväl lärare som ledare inom skolan.
Summeringen av den genomlysning som gjordes av barn- och utbildningsförvaltningen med hjälp av PWC ger en tydlig bild av nödvändigheten av omfattande förändringar:
”Vi vill i sammanhanget betona vikten av att huvudmannen faktiskt agerar i den nuvarande situationen. Den nuvarande situationen tar kraft och energi från huvuduppdraget i förskolan och skolan. Att inte förändra antalet enheter (förskolor och skolor) och investera i att göra de fysiska lokalerna bättre riskerar att förvärra möjligheterna till att ägna sig åt huvuduppdraget. Utan förändring kommer organisationen på flera nivåer (även den politiska nivån) att fortsätta behöva lägga stora delar av tiden på att få vardagen att fungera: hantera de emellanåt dåligt anpassade lokaler som finns efter bästa förmåga och försöka ett ständigt ofärdigt och svåröverskådligt pussel vad gäller tillgång till behörig personal”.
